Läsvärt

Här kommer fortlöpande intressanta artiklar och forskning att framställas.

  • Dominance rank is associated with body condition in outdoor-living domestic horses (Equus caballus) (2015).

Sarah L. Giles, Christine J. Nicol, Patricia A. Harris & Sean A. Rands

Syftet med vår studie var att undersöka sambandet mellan rang och kroppstillstånd hos en grupp hästar och ponny som levde utomhus i England.

De sociala interaktionerna registrerades med hjälp av en videokamera under en matningstest. Testen utfördes på 203 hästar uppdelade i 42 flockar. Varje häst fick en portion mat tilldelat sig men gick fritt tillsammans med flocken. Hästarna åt upp sin portion olika fort och gick sedan till de andras mat.

Konditionspoäng registrerades med användning av en 9-gradig skala, även variablerna ålder och höjd registrerades.

Resultat visade att mer dominerande hästar generellt hade en högre konditionspoäng och detta samband var helt oberoende av ålder och höjd. Dessutom att en större andel av dominanta fanns i kategorin feta hästar. Inget samband påvisades mellan rang och hästarnas mankhöjd.

Dessutom fanns det ett starkt andragradsförhållandet mellan ålder och rang, där medelålders hästar var mest sannolika att vara dominerande mot yngre och äldre.

Dessa resultat är de första att koppla beteendefaktorer till konditions och fetmastatus hos hästar och bör föranleda framtida behandlingen av beteendemässiga och sociala faktorer vid utvärdering av klinisk sjukdomsrisk hos flocklevande hästar.

Artikel i sin helhet

  • Acupuncture Treatment of Pain along the Gall Bladder Meridian in 15 Horses

Jan Still, Private Veterinary Practice, Johannesburg, South Africa

Femton hästar från författarens privata praktik ingår i denna studie. Hästarna var 11 valacker och fyra ston; 10 fullblod, tre varmblod, en amerikansk ridhäst, och en ponny; medelålder 7 år (2-15 år).

Hästarna behandlades med klinisk akupunktur för olika problem.

Vid den första bedömningen visade de muskel- och skelett ömhet, smärta längs GB meridianen, som beskrivits i en tidigare studie]. Hästarna visade varken tecken på någon större hälta, aktiv artros, eller smärtsamma hovförhållanden, inte heller led de av någon kliniskt påvisbar inre, neurologisk sjukdom eller hudsjukdom. Ingen stökiga, stressad, överdrivet oroliga eller hyperaktiva hästar ingick som kunde påverka smärtbedömning i denna studie. Akupunkturbehandling, som beskrivs, kombinerades inte med någon annan form av ortodoxa eller alternativ behandling hos dessa hästar.

Studien visar kliniskt signifikant smärtlindring hos 15 sporthästar. Klinisk förbättring observerades hos alla 15 hästar inom 30 sekunder till 2 minuter efter behandlingen hade börjat. Tolv hästar bedömdes som "botade" och tre som "förbättrade", när de undersöktes 1-8 dagar efter behandlingen.

Hela artikeln

 

  • Corneal cross-linking in 9 horses with ulcerative keratitis

Anna Hellander-Edman, Karim Makdoumi, Jes Mortensen and Björn Ekesten

Hornhinnesår är ett vanligt ögonproblem hos häst som kan orsaka varierande grad av synnedsättning. 
Komplikationer som till exempel sårinfektioner och smältning av hornhinnan på grund av enzymaktivitet i det skadade området är inte ovanliga hos hästar.

Forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Örebro universitet har nyligen studerat effekterna av att behandla hästar med djupa hornhinnesår med en metod som kallas Corneal cross-linking (CXL). Nio hästar, i åldern 1 månad till 16 år (median 5 år) behandlades med en kombination av CXL och medicinsk behandling. Två hästar hade diagnosen mykotisk, fem med bakteriell och två med aseptisk ulcerös keratit. Behandlingen genomfördes i kombination med vanlig medicinsk behandling av hornhinnesår.

CXL är en etablerad behandlingsmetod för ögonsjukdomen keratokonus (eftergift i hornhinnan) hos människa. Nyligen publicerade studier har också visat på goda resultat vid behandling av infekterade hornhinnesår hos människa.

Vid CXL-behandling droppas vitamin B2-lösning på hornhinnan som sedan belyses med ultraviolett ljus (UVA). Hornhinnan förstärks då genom att fibrerna som bygger upp huvuddelen av hornhinnan sammanlänkas med tvärbindningar. Hornhinnan blir då mindre känslig för nedbrytande enzymer och samtidigt dödas mikroorganismer av de kemiska produkter som bildas när riboflavinet aktiveras av UV-ljuset.

Resultatet visade att på åtta av de nio hästarna läkte de svåra såren med hjälp av kombinationsbehandlingen. Inga skadliga effekter av CXL kunde observeras under behandlingstiden eller efter som längst 19 månaders uppföljning efter avslutad behandling.

Studiens slutsats är att CXL kan utföras på sederad stående häst men att ytterligare studier krävs för att kunna jämföra CXL med konventionell medicinsk behandling av hornhinnesår och optimera behandlingsmetoden hos hästar.

CXL är en etablerad behandlingsmetod för ögonsjukdomen keratokonus (eftergift i hornhinnan) hos människa. Nyligen publicerade studier har också visat på goda resultat vid behandling av infekterade hornhinnesår hos människa.

http://www.biomedcentral.com/1746-6148/9/128

  • Superficial Digital Flexor Tendon Rupture in Older Horses

Äldre hästar kan vara i riskzonen för att få en ovanlig skada: akut bristning av den proximala (övre) senan flexor digitorum superficialis (SDFT), där skenbenet möter carpus (knä). Detta beror på att när hästar åldras, stelnar senan SDFT och blir mindre elastisk och minskar dess motståndskraft för belastning till den grad att den kan brista.

Vid 2014 American Association of Equine Practitioners konventionen, som hölls 06-10 december i Salt Lake City, Utah, Betsy Vaughan, DVM, docent vid University of California, Davis, School of Veterinary Medicine, beskrevs detta tillstånd baserade på hennes undersökning från universitetets Large Animal Ultraljud service från 2003 to 2013.

Kliniska tecken på SDFT bristning inkluderar synliga svullnad över baksidan av knäet eller skenbenet och en ovilja att räta ut knäet. Ibland kan veterinär se eller palpera ett hack på baksidan av benet, strax nedanför framknät. Smärta vid palpation varierar och veterinärer behöver ultraljud för diagnos.

I Vaughans retrospektiv studie av 1317 metakarpala ultraljudbilder, fastställde hon att 171 hästar (13 %) hade en primär SDFT skada; Men bara hos 13 hästar, från 15 till 30 år, hade senan SDFT brustit helt. Tio av hästarna var pensionerade eller användes för lätt ridning, tre var tävlingshopphästar och en var en avelshingst. Ungefär hälften av skadorna inträffade under påfrestning, tre efter hoppning, och en under transport. Fyra hästar hade en tidigare historia av ytliga flexor tendinit (inflammation i strukturen).

Hästar kan ha mycket smärta initialt, säger Vaughan, 36 % av de drabbade hästarna visade skakningar i benet vid vila. Vid undersökning på klinik, var alla utom två hästar antingen halta vid skritt.

Ultraljudfynd inkluderade lokalisering av bristning, svår utvidgning av senan under brottstället och avslitning av den skadade senans fibrer. Hos fem hästar avslöjade ultraljud ökad vätska eller blödning i framknät.

Beträffande behandling, säger Vaughan, var det framgångsrikt med en period 14 -  90-dagars strikt boxvila följt av sakta ökningar av promenader. Ägare och veterinärer administrerade fenylbutazon under fem till 14 dagar och tillämpade stödbandage i sju till 60 dagar. Uppföljning informationen var tillgänglig för 11 av de 13 överlevande hästarna, varav sju blev ohalta och klarade gå på bete. Fyra hästar förblev halta, två av vilka utvecklade ihållande böjkontraktur (en onormal förkortning av muskler och/eller senor som resulterar i ihållande gemensam böjning). Två av hästarna drabbades av brott av SDFT också gick på den andra sidan sex månader och tre år efter den första skadan. Ingen av hopphästarna återgick till hoppning.

"I allmänhet, tycks hästar löpa större risk för ruptur av SDFT vid stigande ålder", säger Vaughan. "Medelåldern för förekomst i denna grupp var 21,4 år. Bristning av SDFT bör beaktas hos äldre hästar som visar tecken på akut svår smärta och hälta med svullnad på baksidan av det främre benets framknä och/eller skenbenet. Prognosen är bra för återgång till bete förutsatt att hästen ges långvarig vila och rehabilitering ".

Nancy S. Loving, DVM, owns Loving Equine Clinic in Boulder, Colorado, and has a special interest in managing the care of sport horses. Her recent book, All Horse Systems Go, is a comprehensive veterinary care and conditioning resource in full color that covers all facets of horse care (available at Shop.TheHorse.com or by calling 800/582-5604).

http://www.thehorse.com/articles/35255/superficial-digital-flexor-tendon-rupture-in-older-horses

 

  • Lönsamhet – en knäckfråga för hästföretagare

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har genomfört en undersökning kring aktiva hästföretagares syn på utbildning och kompetensutveckling samt behov och utmaningar för hästnäringen generellt. Undersökningen genomfördes som en webbenkät under maj/juni 2014 och nu publiceras resultaten.

Resultaten från undersökningen visar bland annat ett antal intressanta områden extra viktiga för företagare i hästnäringen samt i vilken form utbildning och kompetensutveckling ska erbjudas för att passa den aktiva företagaren.

Många företagare i hästnäringen har länge utgått från ett aktörsperspektiv i sitt företagande. Vilket innebär att man utgår från sig själv och vad man vill jobba med, inte vad kunden vill ha eller eftersöker. En approach svår att hålla kvar när konkurrensen ökar.

Resultatet visar att de mest förekommande verksamheterna hos aktiva företagare är inackordering (51%) och avel/uppfödning (48%) följt av utbildning av rid- och körhästar (28%). Även träning och utbildning av ryttare samt foderproduktion är något som många företag sysslar med. I princip alla har även mer än en typ av verksamhet inom företaget.

90% av företagarna som anger att de bedriver ridskoleverksamhet är kvinnor. Det är även vanligare att kvinnor bedriver träning och utbildning av ryttare med häst. Däremot är det fler män än kvinnor som sysslar med foderproduktion. Majoriteten (53%) av de aktiva företagarna uppger att de varit verksamma i över 10 år och dryga 76% har drivit företaget i mer än 6 år. Detta tyder på att hästföretagare generellt är erfarna i branschen, man har etablerat sig och hållit igång verksamheten under en längre tid. Fler män har varit aktiva företagare över 10 år och de flesta nyblivna företagarna (0-2 år) är kvinnor.

59% av företagarna i denna undersökning har genomgått utbildningar eller kurs(er) relaterade till hästnäringen. Mest förekommande är Hippologutbildningen (39%) eller kortare kurser t.ex. i regi SLU, SVRF, LRF mm (46%). En mindre andel är agronomer (4%) eller har genomgått olika Yrkeshögskoleutbildningar som exempelvis hovslagare (8%). Resultaten visar att många hippologer kommer ut i ett aktivt företagande eller verksamhetsledande positioner efter avslutad utbildning. I Hippologutbildningen läser studenterna ett antal poäng företagsekonomi, med syftet att ge grundläggande förståelse inom ekonomi och företagsverksamhet. Även de flesta YH-utbildningarna innehåller ett avsnitt om företagande men oftast i betydligt mindre omfattning än i Hippologutbildningen.

De vanligaste verksamheterna hos de som slutat vara företagare inom hästnäringen var inom avel/uppfödning, inackordering och utbildning av ryttare med häst. Den mest förekommande (40%) anledningen till att företaget avslutades var byte av sysselsättning.. Men även dålig lönsamhet (28%) och personliga anledningar som t.ex. hälsa (32%).

Höjda kostnader (50%) och krångliga regelverk (43%) är de två utmaningar som flest anger vara av betydelse för hästnäringen idag.

Av företagarna med verksamhet inom avel/uppfödning samt inackorderingsstall anser sig en större andel ha ”Tveksam”, ”Dålig” eller ”Mycket dålig” lönsamhet (86% respektive 78%) i jämförelse med ”God” eller ”Mycket god” lönsamhet. För ridskolor och hovslagare gäller det omvända; en större andel (72% respektive 66%) anser sig ha ”God” eller ”Mycket god” lönsamhet. Majoriteten (75%) ansåg lönsamheten vara så svag att det krävs inkomster utanför företaget av varierande storlek för att klara försörjningen.

Av de företagare som inte hade genomgått någon utbildning alls uppgav ca 50% att de vill utbilda sig mer, såväl inom hästnäringen som företagande eller entreprenörskap. Kunskaper som flest värdesatte var försäljning och marknadsföring (45%) följt av ekonomistyrning (37%). En betydande andel upplevde även kompetens i entreprenörskap som mycket betydelsefullt (27%). Detta framförallt i relation till sin roll som entreprenör och företagare; att agera som företagare samt bygga upp värdefulla nätverk och kontakter.

Artieln i sin helhet

  • The eyes and ears are visual indicators of attention in domestic horses

Jennifer Wathan, Karen McComb. The eyes and ears are visual indicators of attention in domestic horses. Current Biology, 2014; 24 (15): R677 DOI: 10.1016/j.cub.2014.06.023

Hästar är känsliga för ansiktsuttryck och uppmärksamhet från andra hästar, bland annat av ögon- och öronrörelser. Resultaten, som redovisas i tidskriften Cell Press Current Biology den 4 augusti, är en påminnelse för oss människor att se bortom våra egna begränsningar och erkänna att andra arter kan kommunicera på ett sätt som vi inte kan, säger forskarna. När allt kommer omkring så är mänskliga öron inte rörliga.

"Vår studie är den första att undersöka en potentiell signal för uppmärksamhet som människor inte har: öronen”, säger Jennifer Wathan vid universitetet i Sussex. "Tidigare studier som undersökt kommunikation och uppmärksamhet hos djur har fokuserat på signaler som människor använder: kroppshållning, huvudhållning och ögonen, ingen annan har gått längre än så. Vi fann dock att hur hästarnas höll sina öron var en avgörande, visuell signal som andra hästar svarade på. Faktum är att hästar behöver se de detaljerade ansiktsdragen i både ögon och öron innan de följer en annan häst huvudriktning för att vägleda dem ".

Den nya studien utmanar även den tidigare föreställningen om att djur med ögon vända mot sidorna av huvudet inte kan snappa information baserad på riktningen av varandras blickar.

Wathan och studiens ledande författare Karen McComb tog fotografier för att dokumentera signaler som ges av hästar när de vänder sin uppmärksamhet till något. Wathan och McComb använde sedan fotografierna som modeller i naturlig storlek till andra hästar att titta på när de valde mellan två utfodringshinkar. På alla fotografierna uppmärksammade den fotade hästen en av hinkarna och inte den andra. På en del fotografier, manipulerade forskarna också bilden för att ta bort viktiga signaler från ansiktsuttrycken, bland annat ögon och öron.

Forskarnas observationer visar att hästar litar på huvudets orientering hos sina kamrater för att hitta mat. Dock störs förmågan att läsa varandras intressenivå när delar av ansiktet - ögon och öron - täcks med masker. Förmågan att korrekt bedöma uppmärksamhet varierade också beroende på vilken häst som var på fotografiet, vilket tyder på att individuella ansiktsdrag kan vara viktiga.

Wathan och McComb planerar att fortsätta att utforska ansiktsdrag i samband med uttryck av känslor hos hästar, de noterar att hästarnas rika sociala liv och nära relation till människor gör dem särskilt intressanta som forskningsobjekt. Vår förståelse av hästarnas sociala liv kan också få konsekvenser för deras välbefinnande.

"Hästar visa några av samma komplexa och rörliga sociala organisation som vi har som människor och som vi ser även hos schimpanser, elefanter och delfiner", säger Wathan. "De utmaningar som skapas av att leva i samhällen, såsom att upprätthålla värdefulla sociala relationer på grundval av oförutsägbara interaktioner, tros ha främjat utvecklingen av avancerade sociala och kommunikativa färdigheter. Det finns ett allmänt intresse av att studera arter med denna samhällsstruktur ".

Vill du läsa hela artikeln;

http://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(14)00739-8

  • Does a magnetic blanket induce changes in muscular blood flow, skin temperature and muscular tension in horses

A. Edner, L.-G. Lindberg, H. Broström och A. Bergh

Magnetprodukter påstås påverka såväl människors som djurs välbefinnande. Förutom att öka blodcirkulationen, samt minska muskelspänningar och smärta, så anses magnetprodukterna kunna bidra till att förebygga och lindra skador i muskler och leder. Trots att det internationellt säljs mängder med magneter så finns det få studier som bekräftar att magneterna verkligen har den effekt som utlovas.

Forskare har i en studie undersökt magnettäckens påverkan på friska hästar. Syftet var att studera om ett aktivt magnettäcke påverkade blodcirkulationen i muskel, hudtemperatur, muskelavslappning och ömhet samt beteende på ett annat sätt än vad ett identiskt täcke men med avmagnetiserade magneter gör.

De åtta hästarna registrerades under 30 minuter innan täcket sattes på, under en timme då täcket var på hästen och sedan 30 minuter efter det att täcket tagits av. Studien upprepades sedan med det andra sortens täcke.

Resultaten visar att blodflöde i muskel, beteende och grad av muskelspänning/ömhet inte förändrades då hästarna hade täckena på sig. Det uppmättes en skillnad i hudtemperatur mellan då hästen hade täcke på och när den var utan täcke men skillnaden var lika stor för täckena med aktiva som avmagnetiserade magneter. Forskarna sammanfattar resultaten på sin studie enligt följande: ”För friska hästar så gav inte ett täcke med magneter någon annan signifikant effekt på blodflöde i muskel, hudtemperatur, muskelspänning/ömhet eller beteende jämfört med ett täcke med avmagnetiserade magneter”.

Vill du läsa hela artikeln?

Arikeln i sin helhet

  • Parturition in horses is dominated by parasympathetic activity of the autonomous nervous system

11 juni 2014 Veterinärmedizinische Universität Wien

Fölning hos hästar går extremt snabbt. Värkarna och den aktiva delen av fölningen, tar 10 till 20 minuter och är betydligt kortare än hos människor eller kor. Är denna korta period stressande för djuren, eller är hästar mer avslappnad än människor under förlossningen? Forskarna tog prover på saliv och blod och analyserade nivåerna av stresshormoner som kortisol och adrenalin. Slutsatsen forskarna drar är att "normal fölning verkar orsaka precis motsatsen till stress."

Christina Nagel och kollegor observerade 17 fölningar vid Branden State Stud i Neustadt (Dosse), Tyskland, samt tog elektrokardiogram (EKG) före, under och efter fölning. Forskarna tog också prover av saliv och blod och analyserade nivåerna av stresshormoner som kortisol och adrenalin.

Överraskande nog ökade inte hjärtfrekvensen hos stona under förlossningen. Tvärtom hjärtat hoppade över enskilda hjärtslag på grund av fördröjd stimulansledning i hjärtat. Hos människor kräver ofta sådana andra gradens atriventricular (AV) block ofta medicinsk behandling men många friska hästar visar AV-block i vila. Vid fysisk aktivitet, t.ex. när hästen rids blir hjärtrytmen regelbunden och taktfrekvensen ökar. Upptäckten av AV-block under fölning antyder att ston påverkas starkt av det parasympatiska nervsystemet, som normalt orsakar ett tillstånd av vila och avkoppling. Dess antagonist, det sympatiska nervsystemet, som förbereder kroppen för stress, verkar inte vara aktiv när stona fölar.

Nivån av stresshormoner är fortfarande lågt hos stona under fölningen och forskarna fann inte en enda adrenalinkick. Fölning framkallar uppenbarligen inte en stressreaktion. Behovet av att ta hand om det nyfödda fölet uppfattades inte heller som stressande: kontakten mellan sto och föl var associerad med ytterligare ett tillstånd av lugn och avslappning.

Hästar upplever alltså förlossning mycket annorlunda än människor. Stona behöver en trygg miljö att föda i: alla föl i studien föddes på natten när stallet var tyst. Som chef för Research Group, förklarar Christine Aurich, "det krävs att stoet är avslappnat vid fölning. Detta är en fördel för vilda hästar eftersom stona kan skjuta på fölningen tills de uppfattar miljön som lugn och säker. När detta är fallet fölar stoet inom en mycket kort tid".

Reference:

Christina Nagel, Regina Erber, Natascha Ille, Mareike von Lewinski, Jörg Aurich, Erich Möstl, Christine Aurich. Parturition in horses is dominated by parasympathetic activity of the autonomous nervous system. Theriogenology, 2014; 82 (1): 160 DOI: 10.1016/j.theriogenology.2014.03.015

Vill du läsa mer?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0093691X14001563

  • Do women and men ride differently? If so, horses cannot tell the difference!

2014/08/08 - Forskare vid Vetmeduni i Wien har analyserat hur hästar påverkas av vilket kön deras ryttare har. Olika parametrar för stress undersöktes hos hästar och deras ryttare när de red en hinderbana. Resultaten var överraskande: stressnivån hos hästen är oberoende av om det är en man eller en kvinna i sadeln. Dessutom var stressreaktionerna hos manliga och kvinnliga ryttare i grunden desamma. Resultaten har publicerats i Journal of Comparative Exercise Physiology.

I århundraden var ridning i stort sett förbehållet män. Den historiska situationen är i stark kontrast till i dag, då nästan 80 procent av ryttarna är kvinnor. Dagens moderna hästsport är unik då män och kvinnor tävlar direkt mot varandra på alla nivåer, från nybörjare till eliten i de olympiska spelen. "Därför är det intressant att undersöka om en teori om ridning som utvecklats exklusivt för män kan appliceras på kvinnor", förklarar Natascha Ille. Som Ille påpekar, "Det antas ofta att kvinnor är mer känsliga mot sina hästar än män. Om det är så, bör manliga och kvinnliga ryttare framkalla olika typer av respons från sina hästar". Ille, Christine Aurich och kollegor från Vetmeduni Wiens Graf Lehndorff Institute testade denna hypotes genom att undersöka åtta hästar och sexton ryttare, varav åtta var män och åtta kvinnor. Varje häst fick hoppa en bana med hinder två gånger, en gång av en manlig och en gång av en kvinnlig ryttare med liknande erfarenhet från ridsport. Forskarna övervakade nivåerna av stress hos hästarna och deras ryttare genom kontroll av mängden kortisol i saliven och mätning av hjärtfrekvens. Resultaten var oväntade. Nivån av kortisol i hästarnas saliv ökade under testet men ökningen påverkades inte av vilket kön ryttaren hade. Hästarnas hjärtfrekvens ökade också som en följd av att ha hoppat banan men ökningen var oberoende av människan i sadeln. Testerna av ryttarna gav liknande resultat. Återigen, nivån av kortisol i saliven ökade men det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Ryttarnas hjärtfrekvens ökade när hästarna gick från skritt till galopp och accelererade ytterligare under hoppningen. Men pulskurvorna för de manliga och kvinnliga ryttare var nära nog identiska. I ett andra experiment, studerade Ille och hennes kollegor trycket av sadeln på hästens rygg. Hon förklarar, "beroende på ryttarens hållning och position, kan trycket på hästens rygg förändras dramatiskt". En speciell pad placeras direkt under sadeln och användes för att analysera sadeltryck i skritt, trav och galopp. Eftersom kvinnliga ryttare i allmänhet är lättare än män, var sadeltrycket lägre när hästarna reds av kvinnor. Däremot skilde sig inte fördelningen av trycket och det fanns inga tecken på skillnader i ryttarens hållning och position mellan män och kvinnor. Så vad betyder allt detta för modern hästsport? Aurich är angelägen om att försäkra potentiella konkurrenter att hästar verkligen är könsneutrala. Som hon uttrycker det, "Förutsatt att det inte finns någon skillnad i ryttarens förmåga, verkar det inte spela någon roll om ryttaren är kvinna eller man från hästens synvinkel. Våra resultat gör det ytterst osannolikt att hästar föredrar ryttare från det ena könet än det andra. Samt att när manliga och kvinnliga ryttare tävlar mot varandra i hästsport, har alla samma möjligheter att lyckas".

Källa:

http://www.vetmeduni.ac.at/en/infoservice/presseinformation/press-releases-2014/do-women-and-men-ride-differently/

  • White Hooves Bad, Black Hooves Good-Right?

by Russell Bloodworth

Överraskande, får jag frågade ganska ofta om svarta hovar är bättre än vita hovar och stöter på många hästmänniskor som säkert har en åsikt om huruvida svarta hovar är bättre än vita. Och sedan finns det de som säger "men så-och-så sa ...". Tyvärr, det finns för många myter om ämnet för att ta itu med alla i den här artikeln, men jag ska försöka beröra vad jag har forskat i förhållande till debatten om den vita hoven kontra den svarta hoven.

Det finns ett gammalt ordspråk om kohandel som låter: En vit fot, köp honom. Två vita fötter, prova honom. Tre vita fötter, se väl om honom. Fyra vita fötter, gå utan honom.  

Vissa människor har åsikten att alla vita hovar måste varaskodda, men det är inte nödvändigt att sko svarta hovar. Så min frågar blir, vad skulle du göra om din häst har tre svarta hovar och en vit hov? Skulle du sätta en sko på den vita hoven och lämna de svarta hovarna oskodda? Låter dumt, eller hur? Och sedan finns det de randiga hovar, hur skulle du hantera dem? Tyvärr kan "visdom" förvirra välmenande hästägare. Mestadels är färgen på en hästs hov bestämt av färgpigment. Ofta när hästen har vita tecken kommer den att ha vita hovar och hästar som har svarta ben tenderar att ha svarta. Vissa hästar som har en blandning av färger på benen kommer att ha en blandning av färger på sina hovar, dvs. randiga hovar.

Mästare Farrier John Burt säger: "Det finns ingen kvalitetsskillnad på samma häst, några vetenskapliga data som visar någon skillnad. Den vita och svarta hoven är båda konstruerade på samma strukturella sätt. Texturen och kvaliteten på hoven är densamma." John äger och driver JDC School of Basic Farrier Science nära Texarkana, Ark. Han är också medlem och testare för Brotherhood of Working hovslagare Association (BWFA) och en 2001 invald i BWFA Hall of Fame, så jag ger hans uttalanden hög trovärdighet. De största skillnaderna mellan kvalitén på en hästs hovar beror på fukthalt och genetik.

Källa

http://www.bwfa.net/hooves_white_vs_black.html

  • Effect of lungeing on head and pelvic movement asymmetry in horses with induced lameness

M. Rhodin, T. Pfau, L. Roepstorff, A. Egenvall

Longering är en viktig del vid undersökning av hältor, eftersom hästens arbete på volt är tänkt att framhäva låggradig hälta. Under longering blir hästens rörelse naturligt asymmetriska vilket kan likna hälta. Även de kompenserande rörelser i motsatta halvan av hästens kropp kan likna hälta. Syftet med denna studie var att objektivt studera närvaron av asymmetrier och kompenserande rörelser under longering hos hästar och om detta framkallade hälta. Tio hästar travade på en rak linje och longerades i båda varven på en hård yta. Hälta syntes på varje ben, ett i taget i slumpmässig ordning. Huvudets och bäckenets lodrätta rörelse mättes. Skillnader mellan högsta och lägsta punkt för huvudet och bäckenet observerades och mättes under/efter longering i vänster och höger varv. Olika modeller konstruerades för att studera effekten av longering, samt att mäta sekundära kompensatioriska, asymmetriska rörelser i frambenen och bakbenen.

Huvud- och bäckenrörelsernas symmetri påverkades av longering. Höjdskillanden i bäckenet ökade betydligt under longering, vilket ger intryck av hälta på inre bakbenet. Vid riktig bakbenshälta hos hästen gjorde de kompensatoriska huvudrörelserna att det såg ut som hästen nästan var lika halt på frambenet. Detta kan bidra till svårigheter att korrekt upptäcka hälta.

Båda rörelser på volt och effekter av kompensationsrörelser måste tas i beaktande vid utvärdering av hälta.

Vill du läsa hela artikeln?

http://ac.els-cdn.com/S1090023313004590/1-s2.0-S1090023313004590-main.pdf?_tid=c803f438-0035-11e4-8330-00000aab0f27&acdnat=1404119351_dd48a2f4f17db870e05cfb17ed536f38

 

  • Temporal Feeding Pattern May Influence Reproduction Efficiency, the Example of Breeding Mares

Benhajali, H., Ezzaouia, M., Lunel, C., Charfi, F. & Hausberger, M. 2013

En studie som utförts av forskare från Tunisien och Frankrike undersökte effekten av utfodring av avelsston med olika tidsintervaller. I studien ingick 100 arabston som var mellan 4-21 år från ett stuteri nära Tunis.

Under studien delades stona in i två grupper á 50 ston. Stona fick samma mängd hö per dygn men 50 ston hade tillgång till hö hela dygnet, de fick 5 kg hö under natten och 5 kg hö i ett hönät under dagen i paddocken. De andra 50 stona fick allt hö, 10 kg, att äta inne under natten.

Forskarna tittade på stonas brunst och förmåga att bli dräktiga samt allmäntillståndet hos stona i de två grupperna. I gruppen som fick hö även under dagtid var det 2 av 50 ston som hade onormala brunster. I den grupp som enbart fick sitt hö under natten var det 16 av 50 ston som hade problem med sin brunst. Även när det handlade om dräktighet skilde det sig mellan grupperna, av de ston som fick hö under hela dygnet blev nästan 60 % dräktiga vid första försöket och ca 80 % dräktiga. I den andra gruppen blev ca 30 % dräktiga vid första försöket och ca 50 % dräktiga.

Forskarna kunde även se att de ston som fick hö under hela dygnet var i bättre kondition vid slutet av studien trots att det inte fanns någon skillnad mellan de två grupperna vid studiens start. Forskarna dra slutsatsen att det kan vara viktigare att reglera tidpunkten för utfodring än mängden foder som ges. I studier på flera olika djurslag har man sett tydliga kopplingar mellan stress och minskad fruktsamhet vilket skulle kunna förklara en del av resultaten.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0073858;jsessionid=http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0073858;jsessionid=166D58E4E69D0E52AC493364F5477CFF

 

  • A Comparison of the Monty Roberts Technique with a Conventional UK Technique for Initial Training of Riding Horses

Veronica Fowler, Mark Kennedy† and David Marlin. Institute for Animal Health, Guildford, UK. Department of Life Sciences, Anglia Ruskin University, Cambridge, UK. Department of Physiology, Oklahoma State University, Stillwater, USA

Forskare har jämfört Monty Roberts metod vid inridning av hästar med det som forskarna kallar traditionell inridning. Studien utfördes med fjorton hästar, Monty Roberts representerade sig själv och övriga hästar reds in av en erkänt duktig och erfaren tränare. Under studien tränades hästarna 30 minuter per dag i 20 dagar för att därefter avslutas med en test om hur hästarna klarade ryttare på ryggen.

Hästarna som tränades av Monty Roberts hade lägre maxpuls första gången de hade sadel på ryggen (127 slag per minut jämfört med 176) och första gången de hade ryttare på ryggen (76 slag per minut jämfört med 147). Medelhjärtfrekvensen under det avslutande testet med ryttare på ryggen var samma för de två grupperna men hästarna som tränats av Monty Roberts fick bättre poäng av domarna.

Det finns andra studier som styrker denna studie, bla har polska forskare undersökt skillnader i hästars reaktion på olika metoder för inridning. En metod kallades traditionell inridning och den andra, naturlig metod. Naturlig metod betydde bland annat arbete i round-pen och mer gradvis tillvänjning än vid den traditionella inridningen. Även i den polska studien hade hästarna lägre hjärtfrekvens under vissa moment med den naturliga metoden. Det är viktigt att poängtera att studierna är alldeles för små för att det ska gå att dra generella slutsatser om olika träningsmetoder. Förmodligen blir det olika resultat beroende på vilken person som utför inridningen, inte bara på grund av vilken metod personen använder.

Vill du läsa hela studien?

http://www.caronwhaley.com/Monty_science_trials_paper.pdf

 

  • Förväntar sig hästar att människor skall lösa problem?

Lesimple, C., Sankey, C., Richard, M.A.& Hausberger, M. 2012. Do horses expect humans to solve their problems? Frontiers in Psychology, aug. 2012, vol. 3, art. 306.

Franska forskare har undersökt hästars problemlösningsförmåga. Forskningsfrågan var om vissa hästar är så beroende av människan att de har svårare att lösa problem på egen hand.

46 hästar på fem franska ridskolor testades i studien. Uppgiften var att öppna en trälåda som innehöll foder. Hästarna fick göra testet tre gånger och de hade tre minuter på sig att öppna lådan. Innan varje försök visade en person hästen hur man öppnade locket på lådan och innan det första försöket visade personen dessutom fodret inuti lådan. Inför andra testomgången fick hästen nosa i lådan inför sista omgången fick den dessutom smaka på fodret.

Hälften av de 46 hästarna lyckades få upp locket inom de nio minuter som de totalt hade på sig. Forskarnas hypotes verkade stämma eftersom de hästar som var mer intresserade av personen hade svårare att lyckas öppna lådan. Och det var inte för att de inte visade intresse för lådan, tvärtom var det de som undersökte lådan mest. Men bara genom att till exempel slicka och bita i den, de stoppade nosen under kanten och öppnade. De hästarna verkade även mest frustrerade, de skakade på huvudet, tuggade i luften och skyggade mer än övriga hästar. Liknande mönster upprepade sig under alla tre testomgångarna.

Samma hästar intresserade sig också mer för sin vanliga krubba under testet. Det verkade som om de väntade på att personen skulle hälla fodret i krubban som vanligt. Att de gjorde färre försök att öppna lådan skulle kunna betyda att de inte förstod vad de skulle göra eller att de förväntade sig att personen skulle lösa problemet. Eller så fokuserade de mer på ansiktsuttryck och kroppsspråk hos personen som var med än på hur de skulle öppna lådan. I tidigare studier har man sett att hundar som är mer beroende av sin ägare har lägre problemlösande förmåga.

Nästa projekt för de franska forskarna är att jämföra tamhästars problemlösande förmåga med den hos vildlevande hästar. De vill också undersöka om olika utfodringssystem påverkar hästen.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3426792/pdf/fpsyg-03-00306.pdf

 

  • Forsker på hestens termoreguleringsevne

Av Grete H.M. Jørgensen (Bioforsk Nord Tjøtta), Knut E. Bøe (NMBU) og Cecilie M. Mejdell (Veterinærinstituttet).

Hästar är populära i Norge och hästägarna ökar stadigt. Man har sett ett ökat bruk av hästtäcken, särskilt vintertid och många undrar om detta behövs. Varför klarar inte hästen själv att reglera värme som exempelvis älgar och rådjur?

Nu har forskare samlat de första resultaten i en studie där de undersöker effekten av olika vädertyper, täcken, hästraser, hårrem och konditionens påverkan på hästens temperatursreglering.

I Trondheim har 13 hästar fått lära sig att välja mellan symboler som betyder ”täcke av”, ”täcke på” eller ”oförändrat”. När hästarna har lärt sig symbolerna får de själva bestämma när de vill ha täcke och inte. Först släpps hästarna ut en stund för att få känna av vädret. Sedan får de välja en av de tre symbolerna, genom att nudda den med nosen. Hästarna testas under olika väderförhållanden och försöket pågår fortfarande.

Hittills har forskarna sett att hästarna val ändras beroende på temperatur, vind, nederbörd och sol och att det finns individuella skillnader. När våren framskrider och det blir mer sol vill fler av hästarna bli av med täcket. Däremot har ingen har valt att få täcket avtaget när det blåser och är nederbörd. En häst av fem ville dock vara utan täcke när det var sol och minus 16 grader.

I ett annat norskt projekt, har 16 hästar observerats när de fått välja om de vill vara inne eller ute. Hästarna kunde välja om de ville vara inne i ett varmt utrymme, i ett utrymme med utomhustemperatur eller utomhus vid olika väderlekar. Förra vintern gjordes testet när hästarna var utan täcke och i vinter följs det upp med en studie på hästarna när de har täcke på.

Preliminära resultat visar att fler hästar valde utrymmet med värme när det var minusgrader och nederbörd. Vid minusgrader och uppehåll valde 70 procent av hästarna att vara utomhus. När det var plusgrader utan nederbörd var hästarna utomhus vid 55 procent av observationerna, inne utan värme i 30 procent och inne med värme vid 15 procent av tillfällena.

I de siffror som redovisats hittills framgår inte vindförhållanden vid de olika tidpunkterna. Kanske skulle det kunna vara en förklaring till varför hästarna exempelvis var ute i större utsträckning vid minusgrader än vid plusgrader.

Detta är preliminära siffror, projekten är inte avslutade än.

Vill du läsa mer?

http://www.bioforsk.no/ikbViewer/Content/108083/Forsker%20p%C3%A5%20hestens%20termoreguleringsevne%20(2).pdf

  • Clinical Outcome of 14 Obese, Laminitic Horses Managed with the Same Rehabilitation Protocol, 2014

Debra Taylor DVM, MS, Alex Sperandeo, John Schumacher DVM, MS, Thomas Passler DVM, PhD, AnneWooldridge DVM, PhD, Rhodes Bell DVM, Adam Cooner DVM, Leah Guidry BS, Hannah Matz-Creel DVM, Ivy Ramey, Pete Ramey

En specifik metod för rehabilitering användes för att hantera överviktiga hästar med fång och kliniskt resultat utvärderades efter 5 till 20 månader. Kliniska data från 14 liknande fall av fång analyserades statistiskt för att utvärdera effekten av rehabilitering. Data analyserades med hjälp av upprepade mätningar eller logistiska regressionsmetoder. Varje häst bedömdes som feta och halta men hade ingen historia av en systemisk inflammatorisk sjukdom. Rehabiliteringsmetoden bestod av en mineral balanserad, låg kolhydrat diet, daglig motion, verkning för att minimera belastning på hovväggen och skydd i form av gummiboots och/eller hovavgjutningar. Hovbenets belägenhet inom hovkapseln förbättrats avsevärt och hovväggens tjocklek minskade signifikant (P < .0001) efter behandlingen. Sulans tjocklek ökade signifikant (P < 0,0015). Minskning av hovbenets vinkel i relation till sulan upptäcktes vid vinkelmätningar hos akut och kroniskt drabbade hästar. Behandlingseffekten var statistiskt högre för hästar med kronisk fång än för hästar med akut fång (P interaktion < 0,0001). Hästarna hade 5,5 gånger större chans att vara friska efter behandlingen än före behandlingen. Daglig motion, diet modifiering och minskning av belastningen på hovväggen vid isättning av hoven i marken var centralt för rehabiliteringsprogrammet med hovvård och djurhållning som tillämpades på dessa hästar.

Vill du läsa hela artikeln och se bilder?

http://download.journals.elsevierhealth.com/pdfs/journals/0737-0806/PIIS0737080613006370.pdf

 

  • A preliminary report on estimating the pressures exerted by a crank noseband in the horse

Vincent Casey, Paul D. McGreevyb, Eoghan O'Muirisa, Orla Dohertyc

Physics Department, University of Limerick, Limerick, Ireland. b Faculty of Veterinary Science, University of Sydney, NSW, Australia. Life Sciences Department, University of Limerick, Limerick, Ireland

Trycket som tillämpas på hästar via restriktiva nosgrimmor är ett växande problem för forskare och administratörer av hästsport. De förhindrar uttrycket av hästens normala beteende, kan äventyra blodflödet och även skada skelettet. Denna rapport beskriver ett tillvägagångssätt för att uppskatta trycket som appliceras på en hästs näsa via en nosgrimma. Ett mätinstrument kalibreras med en belastning av intervallet 0-100 N och integrerades i en kommersiellt tillgänglig nosgrimma. Dessa värden kombinerades med anatomiska data för att uppskatta trycket som appliceras av nosgrimman till den underliggande vävnaden. Data digitaliserades för att beskriva varje tryckprofil. Denna process användes för att studera tryck som appliceras när hästen tuggar hö, pelleterat foder och när hästen hindrades att ta steg bakåt. De beräknade trycken varierade från 200 till 400 mm Hg; tryck som hos människor är förknippade med nervskada och andra komplikationer. Dessa preliminära uppgifter tyder starkt på behovet av mer forskning inom detta område. Forskningen berör frågor om djurskydd hos ridhästar men bör också kunna användas i studier av orala beteenden vid födointag samt krubbitning och luftsugning.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1558787813001640

 

  • Equine stereotypic behaviors: Causation, occurrence, and prevention

Amir Sarrafchi, Harry J. Blokhuisb

IFM Biology, Linköping University, Linköping, Sweden. Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden

Det finns starka belägg för att en hästs stereotypier är kopplat till lågt välbefinnande och en mindre optimal hantering och/eller uppstallningsmiljö. Olika former av hästars stereotypa beteenden har beskrivits. Krubbitning, vävning och vankande i box anses vara de mest utbredda. Flera studier har gjorts för att hitta kopplingar mellan de bakomliggande orsakerna och potentiella funktioner av sådana beteenden. Både experimentella och epidemiologiska studier har indikerat hanteringsfaktorer som speciell utfodring, miljö och avvänjningsmetod som avgörande för utvecklingen av stereotypier hos uppstallade hästar. Vissa neurologiska studier på hästars stereotypa beteende har visat vissa former av dysfunktion i centrala nervsystemet som förknippas med de stereotypa beteendena. Olika forskare har hypoteser om att den funktionella betydelsen av stereotypier är att de minskar stressen i fångenskap och bör därför betraktas som en copingmekanism. Däremot är ofta ägarens perspektiv att en stereotyp häst med stereotypt beteende har en ”olat” som måste stoppas och olika typer av metoder har utvecklats för att styra eller reglera de stereotypa beteendena. Men om hypotesen om att beteendet är stressreducerande är korrekt, kan det ha stor betydelse för hästens välbefinnande om man kontrollerar stereotypa beteenden genom fysiska och kirurgiska metoder utan att de bakomliggande orsakerna utreds. Även om det finns fortsatt osäkerhet om den exakta funktionen, bör den växande kunskapen om orsakssamband tillämpas, under alla omständigheter är det bättre att förebygga än att bota.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1558787813001226

  • Dietary Sugar and the Hoof

By Buck McColl & Shannon Pratt-Phillips, MSc, PhD.P.A.S. Asst. Professor at Dept of Animal Science at NCSU

Socker är en komponent i många hästfoder, inklusive betesmark och sädeskorn. Socker i din hästs foder kan få negativa konsekvenser för dina hästars hovar, både direkt och indirekt.

Hästens mag-tarmkanal är konstruerad för att hantera en diet med grovfoder av relativt låg kvalitet, såsom hö eller gles betesmark. Tjocktarmen är speciellt utformad, och bebos med miljarder mikroorganismer som jäser de fibrösa delarna av dessa växter. När hästar konsumerar foder som har för mycket stärkelse och socker som normalt bryts ned i tunntarmen, kommer det vidare till tjocktarmen och resulterar en störning av känsliga ekosystem. För mycket stärkelse och socker kan överbelasta systemet och leda till gaser, mjölksyra och andra föreningar. Vissa av dessa föreningar är giftiga och kan absorberas i blodomloppet och orsaka fång. Därför är det mycket viktigt att veta hur mycket stärkelse och socker din häst har i sitt foder, så att du kan begränsa mängden vid varje fodergiva. Vid analys av flöden för sockerhalten, används ofta termen icke-strukturella kolhydrater (NSC). Denna klassificering inkluderar alla typer av enkla sockerarter och stärkelse, och inkluderar en unik typ av socker, fruktan, som finns i hagen. Fruktaner är lite annorlunda eftersom de inte bryts ner på samma sätt som andra enkla sockerarter och stärkelse. Istället jäser de i hästens tjocktarm och kan resultera i en produktion av biprodukter som kan vara skadligt för hästens hovar. För att komplicera saken, är koncentrationen av NSC och fruktan mycket varierande på betesmark över säsongen och tiden på dygnet.

För mycket socker i kosten kan också skapa förödelse i hästens ämnesomsättning, vilket också kan inverka negativt på hovarna. När stora mängder NSC finns i fodret, stiger hästens blodsocker, följt av ett annat hormon, insulin. Insulinets uppgift är att hålla blodsockernivån stabil. Med upprepad stimulering (t.ex. efter många höga NSC måltider), kan insulinnivån minska och hästen kan bli insulinresistent. Detta får hästen att producera mer insulin i försök att hjälpa till att reglera blodsockret. Både höga blodsockerhalter och höga koncentrationer av insulin i blodet tros ha negativa konsekvenser för känsliga blodkärl, såsom de i lamellerna i hoven. Således, hästar som är insulinresistenta har en högre risk att utveckla fång.

Fång är inflammation i skikten av vävnad mellan hovväggen och hovbenet, som är mycket vaskulariserade (tätt med blodkärl, eg anm). Dessa blodkärl är mycket känsliga för förändringar i metaboliter och inflammatoriska föreningar och dessa störningar kan orsaka fång. Därför kan direkt absorption av gifter från mag-tarmstörningar eller indirekta förändringar i ämnesomsättningen på grund av stadigvarande kost leda hovproblem.

Denna kunskap bör hjälpa hovslagaren att hjälpa kunder att förstå några av de näringsmässiga orsakerna till hovproblem. De matsmältningsproblem som nämnts ovan och orsakas av en felaktig glukos/insulin balans är mycket lika orsaken till kolik och grundas av mag-tarmproblem som orsakar frigivning av gifter i blodet. Gifterna drar samman kapillärerna och hindrar näringsämnen från att flöda från blodbanan in i hovens celler. Korrekt utfodring kan bidra till att undvika en del av den problematik som nämns i den här artikeln.

Även om socker är en viktig energikälla för hästen, är det viktigt att fodra korrekt. För mycket stärkelse och socker i din hästs foder leder direkt (via mag-tarmkanalensöverbelastning) eller indirekt (insulinresistens) till en negativ påverkan på din hästs hovar och till riskzonen för fång.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.bwfa.net/dietary_sugar_and_the_hoof.html

 

 

  • Identifying potential risk situations for humans when removing horses from groups

Elke Hartmanna, Eva Søndergaardb, Linda J. Keelinga

Swedish University of Agricultural Sciences, Dept. of Animal Environment and Health, University of Aarhus, Dept. of Animal Health and Bioscience, Denmark

Hämta en häst från sin flock kan anses riskabelt, både för människan och för hästen eftersom andra hästar kan blanda sig i hämtningsprocessen. Huvudsyftet med denna studie var att identifiera var och när dessa risksituationer uppstår när du hämtar en häst från sin flock. En potentiell risksituation definierades av närheten av lösa hästar i flocken eller av någon fysisk kontakt med dem. Huruvida antalet hästar som följer efter skulle påverkas av vilken rangordning den häst har som leds ut, det undersöktes också om fler hästar skulle följa till grinden när en större andel av flocken hämtades jämfört med när en enda häst togs ut.

Trettiotvå ston (1-2 år) hölls i grupper om fyra. Alla hästar togs ut ensamma två gånger från en paddock och två gånger tillsammans med en kamrat. En människa (eller två när två hästar togs bort) ombads att närma sig och fånga hästen, gå till mitten av paddocken och förbli stillastående på ett ställe i 30 sekunder, gå till paddockens ingång och ut genom grinden. Antalet hästar som följde efter och antalet lösa hästar i närheten (< 2 m, 2-5 m) av häst och människa uppskattades, och häst - häst och häst - människa interaktion registrerades kontinuerligt under de fem faserna.

Betydligt fler lösa hästar var inom 2 meter under närmandefasen, under infångandet och under stillaståendet än under promenaden till grinden. Vilken rankning hästen hade påverkade inte antalet hästar som följde efter till grinden och interaktioner mellan hästarna var sällsynta. En större andel av de lösa hästarna följde efter när två hästar avlägsnades jämfört med när en enda häst hämtades.

Sammanfattningsvis, genom att minska tiden i hagen kan ett avstånd till andra hästar i flocken upprätthållas och ge de lösa hästarna färre chanser att närma sig vilket sannolikt kommer att bidra till förbättrad säkerhet. Att enbart ta ut en liten del av flocken kan också minska sannolikheten för att de andra hästarna följer efter och då även öka säkerheten.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0168159111003601

 

  • Importance of personality traits in horses to breeders and riders

Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research. Volume 8, Issue 5, September–October 2013, Pages 316–325

Särskilt hos hästar, spelar personlighetsdrag en viktig roll eftersom hästarnas beteende påverkar deras kvalitet som ridhästar. Trots detta, finns för närvarande, ingen objektiv bedömning av hästars personlighetsdrag tillgänglig. Även om det görs inledande insatser inom detta område, beror en framgångsrik implementering av beteendetester av hästars prestanda på om testerna blir godkända av ryttare och uppfödare. Därför var syftet med denna studie att bedöma betydelsen av personlighetsdrag för uppfödare och ryttare samt graden av hur ryttare accepterar ett temperament test såsom ett objektivt sätt att bedöma hästar personlighetsdrag. Med hjälp av en webbaserad enkät som består av ett frågeformulär med 41 frågor, rekryterades totalt 1087 personer från 13 länder, uppdelade i, tävlingsryttare (49,3 %), uppfödare (39,0 %), ryttare fritid (37,9 %), och professionella ryttare (8,6 %) att delta i undersökningen. När de ombads att dela 1000 Euro bland de olika egenskaper som anges viktiga för avelsmål, gav respondenterna tydligt större betydelse för personlighetsrelaterade egenskaper som karaktär, temperament och viljan att arbete jämfört med egenskaper för prestanda, såsom kvaliteten på trav eller hoppning. Vid frågan om varför personlighetsdrag är så viktig, var de mest förekommande svaren att det förenklar det dagliga arbetet med hästarna (47,9 %), ger ett bättre förhållande mellan häst och människa (44,9 %) samt ger en mer bekväm och säkrare hantering (31,5 %). Så många som 45,6 % av alla deltagare ser kvalitetsproblem med nuvarande bedömning och föreslog en utvärderingen av alla avelsdjur, följt av en bättre standardisering av förfaranden för bedömning och en övergång till mer objektiva kriterier såsom införandet av ett temperamenttest för att lösa problemen. Den nuvarande undersökningen visade att beteendedrag är mycket viktigt för alla grupper av ryttare och uppfödare, även om det finns olika åsikter om detta. Enligt deltagarna, finns ett behov av och en stor potential i utvecklingen mot mer objektiva bedömningsmetoder för hästarnas personlighetsdrag och deltagarna skulle stödja en omstrukturering av den aktuella bedömningen.

Patricia Graf, Uta König von Borstel, Matthias Gauly

Department of Animal Sciences, University of Goettingen, Goettingen, Germany

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1558787813001317

 

  • Does Eye Contact Matter When Catching a Horse?

Om hästar reagerar på ögonkontakt från någon som försöker att fånga dem har väckt nyfikenhet hos forskarna. Djur kan tolka direkt ögonkontakt från människor på olika sätt, bland annat som en gest av dominans eller aggression. Kan ögonkontakt vara en strategi när du närmar dig en lös häst för att uppmuntra den att lättare bli fångad? Eller är undvikande av ögonkontakt helt nyckeln till en frivilligt fångad häst?
Forskare vid University of Pennsylvania School of Veterinary Medicine testade med över hundra hästar och ponnyer. Samma person försökt att fånga varje häst på en öppen betesmark.
Med hälften av hästarna undvek människan att se hästen i ögonen när den närmar sig. De andra hästarna blev kontaktade med bibehållen ögonkontakt från människan. Tre veckor senare, testades de flesta av hästarna på nytt, men med motsatt metod.
Denna studie visade att hästarna och ponnyerna inte var svårare att fångas av någon som ser dem i ögonen. I själva verket, hade inte, oavsett om människan undvek ögonkontakt eller höll ögonkontakt något inflytande över hur framgångsrika de var i att fånga hästarna.

Reference

Sarah Verrill and Sue McDonnell. 2008. Equal Outcomes with and without Human-to-Horse Eye Contact When Catching Horses and Ponies in an Open Pasture. Journal of Equine Veterinary Science. 28(5): 309-312.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0737080608000993

  • Horses Selective in Who They Copy

Forskare i Tyskland upptäckte att huruvida en häst lär sig nya beteenden genom att kopiera en annan häst eller inte beror på deras sociala status. Hästar kan lära sig att göra något bara genom att observera en annan häst. Men de kommer bara att kopiera nya beteendet om de har en viss relation med hästen de observerar.

Djur som lever i stabila sociala grupper behöver samla in information om sin egen relativa position i gruppens sociala hierarki, antingen direkt hotfullt, genom att utmana andra, eller indirekt, och på ett mindre farlig sätt, genom att observera samspelet bland annat.

Studien vid universitetet i Regensburg har utnyttjat att hästar har ett "följande beteende" mot människor och undersökte om hästar som observerade interaktionen mellan en människa och en annan häst tog efter den hästens beteende. En häst fick interagera med en ledande människa i ett ridhus och så småningom reagerade hästen genom att följa personen. Under tiden fick en annan häst stå och observera hela händelsen.
Om hästen den hade tittat på hade ett dominant socialt status, kopierade hästen snabbt den första hästens beteende, men följde däremot inte ledaren efter att ha sett en underordnad häst eller en häst från en annan social grupp göra så.
Det "följande beteende" vilket hästar visar mot en ledare, verkar påverka observerande hästars beteende beroende på vilken social status hästen har i förhållande till den observerande hästen.

Reference

Konstanze Krueger and Jürgen Heinze. 2008. Horse sense: social status of horses ( Equus caballus ) affects their likelihood of copying other horses’ behavior. Animal Cognition. 11(3): 431

Vill du läsa hela artikeln?

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10071-007-0133-0/fulltext.html

 

  • Physiological and behavioral responses of horses during police training

Ridande polisens hästar måste hantera utmanande och oförutsägbara situationer när de är i tjänst och det är viktigt att få insikt i hur dessa hästar hanterar stress för att säkerställa deras välbefinnande. Syftet med studien var att utvärdera fysiologiska och beteendemässiga svar från 12 (sex erfarna och sex oerfarna) polishästar under polisutbildningen. Hästarna har utvärderats under fyra tester vid tre tidpunkter under en 7-veckors period, de fyra testerna var, test på utomhusarena, test på gata, test i inomhusarena och test med rökmaskin.

Pulsen (HR) hos hästarna ökade mer vid testet på inomhusarena och vid test med rökmaskin jämfört med utomhusarena och testet på gata. Föränderligheten av pulsen (HRV) hos hästarna vid testet på inomhusarenan var signifikant lägre jämfört med testet på gatan. Poäng för beteende (BS poäng 0-5) visade inte några signifikanta skillnader mellan testerna och pulsen hos hästarna var inte alltid korrelerad med de observerade beteendemässiga reaktionerna. HR, HRV, PPS (polisens standardpoäng för prestanda 1-0 poäng) och BS skiljde sig inte vid upprepning av tester och det fanns inga signifikanta skillnader i någon av de fyra testerna mellan erfarna och oerfarna hästar. Ingen tillvänjning inträffade under testveckorna, och erfarenhet som polishäst verkar inte vara en viktig faktor i hur dessa hästar hanterade stress. Alla hästarna visade endast blygsamma beteendemässiga reaktioner och HR kan ge kompletterande information om individuell bedömning och bedömning av välbefinnandet hos hästarna. Totalt sett observerades få tecken på stress under testerna under polisutbildningen. Då tre av dessa tester (exklusive testet på inomhusarena) speglar normalt polisarbetet, fastslås det att denna typ av polisarbete inte är signifikant stressande för hästar och inte har en negativ inverkan på hästens välbefinnande.

C. C. B. M. Munsters1,2-, E. K. Visser3, J. van den Broek4 and

M. M. Sloet van Oldruitenborgh-Oosterbaan1

Vill du läsa hela artikeln?

http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=6&fid=8874400&jid=ANM&volumeId=7&issueId=05&aid=8874399&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession=&fulltextType=RA&fileId=S1751731112002327

  • Young Horses Behave Better Around Adults

Åldersfördelningen av en flock hästar påverkar avsevärt hur väl unga hästar lär sig sociala färdigheter. Observationer av vilda hästar visar att när ett större antal vuxna hästar är runt ettåringar och tvååringar agerar de mindre aggressivt. Noterbart att proportionerna mellan unga och vuxna hästar i en flock kraftigt påverkar hur unghästarna beter sig.

Resultaten kommer från en studie i södra Frankrike av vilda Przewalskis hästar som lever i fem naturliga familjeflockar på 7 till 12 hästar.

Inom dessa flockar, varierar antalet vuxna hästar i förhållande till de som var tre år eller yngre. I vissa flockar var unghästarna fler än de vuxna hästarna, medan det i andra flockar var vuxna hästar som var mest talrika. Förhållandena varierade mellan två-fyra vuxna på tre unghästar. Dessa flockar är liknande de som finns i andra vilda flockar av inhemska hästar.

Under flera timmar varje gång, noterade forskarna varje tugga, spark, jagande och hotande gester som gjordes av enskilda ettåringar och tvååringar. När frekvensen av en unghästs aggressiva drag matchades till ålderssammansättning i dess flock, framkom ett slående mönster. Anti-sociala aktiviteter var fyra gånger vanligare hos grupper där unghästarnas antal översteg antalet vuxna hästar, jämfört med de flockar som hade den högsta andelen vuxna hästar.

Studien fann också att när man lever i en flock som domineras av hästar yngre än fyra år, stannade unghästar åtskilda från de vuxna hästar och de bands starkare till sina kamrater. Unghästarna undvek kontakt med de vuxna hästarna mer ju färre vuxna hästar som fanns i flocken.

Författaren till studien drar slutsatsen att vuxna hästar spelar en central roll för att kanalisera det aggressiva beteendet hos omogna unghästar i flocken. Inflytanden vuxna hästar har på unghästarna beror på deras relativa antal i flocken och det påverkar hur väl unghästar får lära sig sociala färdigheter.

Reference

M. Bourjade, A. de Boyer des Roches and M. Hausberger. 2009. Adult-Young Ratio, a Major Factor Regulating Social Behaviour of Young: A Horse Study. PLoS ONE 4(3): e4888.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0004888

 

  • Light Shed on Loading Horses in Trailers

Ljusnivåer göra skillnad med hur bekväma hästar är med att gå in en hästtransport. En studie vid University of Queensland i Australien har testat om stark eller svag belysning stressar hästar mer när de lastas på en hästtransport.
Hästarna som testades var alla ettåringar som tränats inför studien genom positiva belöningar för att gå på en hästtransport frivilligt, som att få hö och bli kliade på halsen. Hästarna gick uppför en ramp för att komma in i det delvis inbyggda släpet.
Forskarna fann att om hästarna lämnade ett väl upplyst eller mörklagd arena in i en tänd eller mörk hästtransport gjorde ingen skillnad för deras hjärtfrekvens eller andra tecken på rädsla. I alla ljusförhållanden, visade pulsmätarna som bars av hästarna en genomsnittlig ökning av hjärtfrekvensen med 50 slag per minut. Detta indikerar att åringarna alltid kände lite rädsla för att gå in i släpet.
I vissa ljusförhållanden, avslöjade hästarna dock genom sitt beteende att de fann situationen stressande. Vid lastning från en starkt upplyst arena i ett svagt upplyst släp, var de unga hästarna mer försiktiga med att gå på släpet. Under dessa ljusförhållanden, sänkte hästarna sina huvuden och nosade i marken märkbart mer, och var mer benägna att vända sig bort från lastrampen.
Dessa beteenden förekom inte lika ofta när hästarna lämnade en mörk arena för att gå in i en mörk eller upplysta släpvagn. Studiens resultat tyder på att hästar upplever störst oro när man lämnar en ljus miljö för att gå in en mörk eller svagt upplyst hästtransport.

Vill du läsa hela artikeln?

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1558787807001773

Reference

Nicola Cross, Fraukje van Doorn, Caroline Versnel, Judy Cawdell-Smith and Clive Phillips. 2008. Effects of lighting conditions on the welfare of horses being loaded for transportation. Journal of Veterinary Behavior. 3(1): 20-24.

 

  • Pregnancy in Horses: Helping Horses Come to Term

2 Augusti 2013 - Det är inte bara människor som ibland upplever svårigheter att få barn. Hästar har också en låg nativitet, med många misslyckade graviditeter inom de första veckorna efter befruktningen. Anledningen är för närvarande okänd men ny forskning av Christine Aurich vid University of Veterinary Medicine, Wien (Vetmeduni) menar att en särskild sorts blodceller kan vara inblandade.

Som alla oroliga förstagångsmammor kan bekräfta, är de första tre månaderna av graviditeten den mest riskfyllda tiden: många gravida kvinnor är ovilliga att berätta för sina vänner eller kollegor att de är gravida innan denna period är förbi. Det är mindre känt att hästar lider av liknande problem, med ett stort antal misslyckade graviditeter som inte kommer längre än de första fem veckorna. Förklaringen är fortfarande oklar, men det kan tyda på problem med stoets immunförsvar, visar det senaste arbetet av Christine Aurich i Vetmeduni Centrum för artificiell insemination och Embryo Transfer.

Det befruktade ägget, innehåller naturligtvis bidrag från hingsten samt stoet, vilket innebär att det på något sätt behöver undvika att bli igenkänd och attackerad av stoets immunförsvar. Hästuppfödare talar om moderns tolerans av graviditeten och hästar - som andra djur - har en mängd olika mekanismer för att möjliggöra befruktning och en lyckad graviditet. Mödrars tolerans beror förmodligen på omfattande förändringar av moderns immunförsvar. Men vad är det som gör vissa ston är bättre än andra på att anpassa sitt immunförsvar?

Det finns indikationer från forskning hos människor och möss av en särskild sorts immunceller, att så kallade regulatoriska T-celler eller Tregs (uttalas "te regs"), på något sätt kan vara viktiga i moderns tolerans. Aurich och hennes kollegor har nu utvecklat en mycket känslig analys för att mäta andelen Tregs i blodet hos hästar. De använde sin nya teknik för att undersöka över 100 ston som genomgick artificiell insemination.

Forskarna kunde hitta samband mellan nivån på Tregs i stons blod och framgång vid inseminationsförfarandet. Men de observerar klart lägre antal Tregs i blodet hos hästar som drabbades av en tidig förlust av graviditeten jämfört med de som antingen aborterade mycket senare (oavsett orsak) eller födde levande föl. Resultaten tyder på att höga antalet Tregs på något vis skulle krävas för att undertrycka stoets naturliga immunreaktion mot det befruktade ägget. Med andra ord, kan låga nivåer av Treg celler hos ston orsaka missfall under de fem veckor första veckorna efter befruktningen.

Skillnaderna i nivåerna av Tregs mellan hästar med "lyckad graviditet" och "misslyckade" var för liten för att vara användbar för att förutsäga huruvida ett sto sannolikt kommer att drabbas av tidig avbruten graviditet. Icke desto mindre, kan resultaten hjälpa uppfödare lösa problemet. Det finns belägg från humanmedicinen att östradiol kan förbättra funktionen av Tregs under graviditet och behandling med detta hormon kan möjligen gynna ston som har en benägenhet att förlora befruktade ägg. En annan möjlighet vore att utsätta ston för hingsten sperma före implantation, vilket skulle kunna öka antalet Tregs i blodet och stoets tolerans för det befruktade ägget och därmed bidra till att undvika tidig abort.

Aurich är optimistisk: "Ett antal skäl har föreslagits för att förstå tidig abort hos hästen, men vårt arbete visar att en låg nivå av Tregs faktiskt kan vara en bland de viktigaste faktorerna Det kan bara vara en tidsfråga innan vi kan ta reda på hur man ska lösa problemet".

 

http://www.sciencedaily.com/releases/2013/08/130802080235.htm

Christine Aurich, Jurgen Weber, Christina Nagel, Maximiliane Merkl, Rony Jude, Sascha Wostmann, Dirk Ollech, Udo Baron, Sven Olek, Thomas Jansen. Low levels of naturally occurring regulatory T lymphocytes in blood of mares with early pregnancy loss. Reproduction, Fertility and Development, 2013; DOI: 10.1071/RD13012

 

  • Ett team av Läkare och arbetade tillsammans för att ge en brännskadad häst en andra chans!

17 jun 2013 - Det osannolika samarbetet mellan en veterinär och en brännskadekirurg ger en andra chans till ett normalt liv för en häst som fått brandfarlig vätska hälld över sig och som sedan tändes på.

Ett team har samarbetat för att utföra två hudtransplantationer på hästen som heter Northstar, som fick allvarliga brännskador på nästan hälften av sin kropp av övergreppet. Samma instrument som används i en typisk mänsklig brännskadekirurgi användes för hästens behandling. De hyvlade ultratunna hudark från Northstar bröst och vidgade dem med ett speciellt verktyg innan de placerades över ett enormt sår på hästens rygg. När han kom till Columbus den 5 september, hade Northstar syns ben vid basen av halsen till följd av brännskador. Hudskador gick från halsen till basen av svansen och längs båda sidorna. Ingen misstänkt har tyvärr identifierats i fallet.

Läkarnas samverkan - för att inte nämna den ovanliga storleken på såret - har gett en sällsynt erfarenhet för båda klinikerna.  "Det har varit en hel del ”trial and error” med olika utmaningar som hur man bandagerar honom, vilken den lämpligaste antiseptiska är för rengöring av såret, och biologin med bränd vävnad hos en häst," sade Samuel Hurcombe, biträdande professor i veterinärmedicinsk klinisk vetenskap och ledaren för Northstars vårdteam.

För att hantera det stora såret över hästens rygg, konsulterade Hurcombe trauma och brännskadekirurgen Larry Jones vid Ohio State Wexner Medical Center. De två observerade varandras operationer och studerade human-och veterinärmedicin tidskriftsartiklar innan de gick vidare med Northstars vård.

Jones, docent i klinisk kirurgi och chef för Burn Center, ledde de två större operationerna av hudtransplantation. Tidigt, mötte han en stor utmaning: hur djupt verktyget som skulle hyvla huden skulle ställas in.  "Vi vill ta det översta lagret av huden, men vi behöver också en del av det andra lagret, dermis”, sade han. "Jag visste att jag var tvungen att ta ett lager som är ungefär dubbelt så tjock som jag skulle ta om jag opererat en människa." Teamet förde transplantatet genom ett verktyg som skär hål i transplantatet och möjliggjorde expansion av transplantatet till ungefär fyra gånger sin ursprungliga storlek. "När transplantatet växer fast kommer hålen fyllas i med hudceller som växer från kanterna”, säger Jones.  De klädde såren med bandage innehållande medicinskt silver, som fungerar som ett antibiotikum, för att påskynda läkning av transplantaten.

"Det är en långsam process, men även under den tid som vi har haft hand om honom, har han gjort anmärkningsvärda framsteg”, sade Hurcombe, specialist på akut häst och intensivvård. "Han mår psykologiskt bra och efter vad han gått igenom är det ganska häpnadsväckande att han fortfarande är så tillitsfulla människor." Medan han inledningsvis verkade vara en häst med dåliga odds, uthärdade Northstar veckors daglig rengöring och avlägsnande av död och infekterad vävnad, följt av användning av desinfektionsmedel, honung, aloe och silversulfadiazin, (en människas ordinarie brännskadebehandling), av hans skadade vävnad.

Ytterligare en annan tillämpning från humanmedicinen användes i behandlingen av Northstar, en medicin som används för neuropatisk smärta hos människor, att behandla svår klåda med och behandling av nervrelaterad smärta som är typiska hos brännskadepatienter under återhämtningstiden.

Northstar, är en "ung 7 årig, stygg pojke" och skulle älska att kasta sig till marken och rulla sig mot den ihållande klådan, sade Hurcombe. Så hästen hölls bunden för att hålla honom stående och han bär en vagga som fixerar halsen flera timmar under dagen. Han är också täckt av bandage och bär vad som kallas en full body "sleazy" som normalt ses på show hästar. De hoppas att Northstar har ett komplett lager av hud på hans 8e födelsedag. Det är en lång väg kvar, säger båda läkarna. Placeringen av såret på ryggen är knepigt att behandla eftersom även med säkra bandage från nacken till svansen, är placeringen av brännskadorna sådana att Northstars varje rörelse stör de ympade områdena.

 "Hans hudtransplantations läkningstakt är lite långsammare än vad jag är van vid hos människor”, säger Jones. "Men som Dr Hurcombe påminner mig, med tanke på att hans sjukhussäng ligger i en lada, går det mycket bra”.  "Jag sköter Northstar på samma sätt som jag gör med mina andra patienter. Jag vill bara att han ska bli bättre och gå vidare och leva sitt liv som en häst."

 Northstar ägare bor i nordvästra Pennsylvania, där polisen har undersökt den brinnande hästen som ett brottmål.  "Allt ägarna vill är att han ska vara lycklig, smärtfri och kunna leva sitt liv med sin flock", säger Hurcombe. "Han är pigg och alert, interagerar med människor och han kan äta, dricka och göra alla de saker som en häst normalt gör. Och han har sagt till oss genom sina beteenden att han vill leva."

 http://www.sciencedaily.com/releases/2013/06/130617142051.htm

 

  • Hur stressande är hyperflexion av hästarnas halsar?

Det har varit mycket debatt om huruvida hästens hals bör vara fullt utsträckta framåt och nedåt eller "hyperflexad" så att huvudet nästan kommer i kontakt med bröstet?

Christine Aurich vid University of Veterinary Medicine, Wien, jämförde nivåer av stress hos hästar som tränades med en av de två metoderna och har funnit förvånansvärt liten skillnad i resultaten. Deras resultat kommer att publiceras i "Journal of Animal Physiology och djurfoder".

Arbetet utfördes vid Graf Lehndorff Institute for Equine Science, en gemensam forskningsenhet vid University of Veterinary Medicine, Wien, Österrike, och Brandenburger State Stud vid Neustadt (Dosse), Tyskland.

Mareike Becker-Birck jämförde nivåerna av stress hos sexton hästar som tränas med halsarna antingen sträckta framåt eller fixerade i hyperflexion. Hon bedömde stressnivån genom att övervaka nivåerna av kortisol i djurens saliv och genom att följa hjärtfrekvensen samt variationerna i hjärtfrekvens före, under och efter träning. Dessutom mättes kroppsytans temperatur före och efter experimentet. Ingen av hästarna led av några uppenbara obehag under träning, som genomfördes utan användning av spö.

Hästarna visade en ökning av kortisol i saliven, variationer av ökad hjärtfrekvens och minskad hjärtfrekvens när de tränades. Dessa förändringar härrör förmodligen från en kombination av fysisk aktivitet och normala stressreaktioner. Graden av stress som påvisades hos hästarna var inte särskilt hög - förändringen i kortisol i saliven var faktiskt mindre än när hästar transporteras eller reds för första gången.

Huvudsakligen var effekten densamma oavsett om djuren reds i hyperflexion eller under "klassiska" förhållanden med halsarna utsträckta. Den enda signifikanta skillnaden observerats i samband med temperaturen på den främre (kraniala) delen av djurens nackar, som möjligen indikerar att blodflödet inte var riktigt bra när hästarna reds i hyperflexion.

Bortsett från denna mindre skillnad, visar resultaten att hyperflexion hos hästarna som reds i måttlig hastighet och inte vidrördes med spö inte framkallade en uttalad stressreaktion. Forskarna uppger att det inte verkar finnas några vetenskapliga skäl att förbjuda användningen av hyperflexion.

Aurich är dock fortfarande försiktiga. "Våra resultat visar att hyperflexion inte i sig själv skadar hästen men vissa ryttare kombinerar det med kraftfulla och aggressiva ingripande under längre tidsperioder. Det är en annan situation än den som vi undersökt så vår studie bör inte tolkas som att hyperflexion aldrig har några stressande eller negativa effekter. "

Vill du läsa hela artikeln?

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1439-0396.2012.01274.x/full

 

  • Rörelsesensorer känner hästars hälta tidigare än veterinärer

3 jul 2012 - En veterinär på University of Missouri har utvecklat ett sätt att upptäcka hälta med hjälp av ett system för rörelsedetektering. Nu har Kevin Keegan, en professor i hästkirurgi funnit att hans ”Hältlokaliserare” kan upptäcka hälta tidigare än när veterinärer använder den traditionella subjektiva undersökningsmetoden.
________________________________________
Med Hältlokaliseraren, som nu är i kommersiellt bruk, placeras små sensorer på hästens huvud, framben och korset, nära svansen. Sensorerna övervakar och registrerar hästens bålrörelse medan hästen travar. Den registrerade informationen överförs sedan till en dator eller mobil enhet och jämförs mot databaser som spelats in från rörelsen av friska hästar och andra halta hästar. Datorn kan då diagnostisera huruvida hästen är halt.
I en ny studie som publiceras i Equine Veterinary Journal, Keegan och medförfattare hästkirurg, Meghan McCracken, sattes speciella justerbara skor på hästar som tillfälligt inducerade symptom på hälta. Hästarna övervakades sedan med en Hältlokaliserare liksom av ett antal veterinärer som använde de metoder de ville för att undersöka förekomst av hälta. Om ingen hälta upptäcktes av antingen veterinärer eller Hältlokaliseraren, justerades specialskorna något för att öka symptom av hälta. Denna process upprepades tills både Hältlokaliseraren och de deltagande veterinärerna korrekt identifierat i vilket ben hästens hälta uppstod. Keegan och McCracken fann att Hältlokaliserare korrekt identifierade hälta tidigare än veterinärers subjektiva undersökningsmetod, mer än 58 procent tidigare och mer än 67 procent tidigare då hälta inträffade i bakbenen på hästen. Keegan tillskriver detta sensorernas "höga känslighetsnivåer”.
"Det finns två skäl till varför Hältlokaliseraren är bättre än blotta ögat”, säger Keegan. "Det identifierar rörelser vid en högre frekvens än vad som kan klaras av det mänskliga ögat och det tar bort fördomar som ofta åtföljer människans subjektiva bedömning."
Eftersom hästens hälta kan börja smygande och kan vara allt från ett enkelt problem som påverkar en del till en mer komplicerad som påverkar flera delar, både veterinärer och hästägare vet att tidig upptäckt är nyckeln till ett lyckat resultat.
"Om veterinärer kan upptäcka hälta tidigare, innan det blir för illa, gör det behandlingen mycket lättare," säger Keegan. "Hälta går ofta oupptäckt eller odiagnostiserade, vilket kan leda till att ägarna pensionerar hästar tidigare än vad som behövs, helt enkelt eftersom de inte kan räkna ut varför hästen inte mår bra.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.2042-3306.2012.00571.x/full

  • Glutenintolerans hos tävlingshästar

30 April 2012 – En ökad förekomst av en kronisk inflammatorisk  tarmsjukdom har visat sig hos tävlingshästar. Sjukdomen är förknippad med intermittent kolik, viktminskning, dålig prestanda och anemi. Den kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen verkar ha en dominans hos dressyrhästar, men dess exakta orsak är okänd för tillfället.

Forskare från Free University of Amsterdam och Utrecht University i Holland har nu identifierat glutenintoleranssom en potentiell orsak till att hästar får en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Gluten är en förening av frövitan från olika spannmål, särskilt vete, korn och råg. Det är klarlagt att proteinet gluten i vete, råg och korn, eller mer exakt de proteinfraktioner kallade prolaminer som ingår i dessa sädesslag, är den utlösande faktorn. De tre sädesslagens prolaminer, gliadin (vete), sekalin (råg) och hordein (korn), är alkohollösliga och de mest toxiska fraktionerna av proteinet gluten. Alla tre går dock ofta under den gemensamma benämningen gliadin. Speciellt proteinfraktionen gliadin från vete är associerad med Celiaki (glutenintolerans) hos människa.
Vissa hästar som utfodras med en glutenrik föda visade liknande antikroppar som setts hos celiaki patienter. För att testa den patogena roll gluten kan ha, följdes en tävlingshäst med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom och antikroppar som fick en glutenfri kost under 6 månader. Både villös morfologi (tarmludden) och antikroppar i blodet förbättrades hos hästen.
Utvecklingen av ett screeningtest som syftar till att identifiera glutenintolerans hos enskilda hästar baserat på blodprover pågår.

J.H. van der Kolk, L.A. van Putten, C.J. Mulder, G.C.M. Grinwis, M. Reijm, C.M. Butler, B.M.E. von Blomberg. Gluten-dependent antibodies in horses with inflammatory small bowel disease (ISBD). Veterinary Quarterly, 2012; : 1 DOI: 10.1080/01652176.2012.675636

Vill du läsa artikeln i sin helhet?

http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01652176.2012.675636

 

  • Feta hästar har hälsoproblem

Av Christy Jackson, Virginia-Maryland Regional College of Veterinary Medicine

Den ökande fetman bland människor har oroat läkare, och veterinärer har sett en liknande trend för hundar och katter. Ett team av forskare på högskolan för jordbruk och livsvetenskaper (CAL) och Virginia-Maryland Regional College of Veterinary Medicine (VMRCVM) vid Virginia Tech har dokumenterat att hästar också står inför allvarliga hälsorisker på grund av fetma. 51 % procent av hästarna som bedömdes på mer än 114 gårdar var överviktiga eller feta och kan få allvarliga hälsoproblem som obalans i socker och insuli